En slynas bekännelser

...är att bli kittlad. Lite på skoj kanske ibland, men jag måste verkligen kämpa för att slappna av när Master lovat att sluta men har kvar sina händer på samma ställe. Jag är inte överdrivet kittlig, är jag på rätt humör kan jag stå emot en del. Men ibland kittlas minsta beröring och då är det kört. Har jag väl börjat skratta så slutar jag inte i första taget. Det värsta är att jag tillslut får panik utav det. Jag slåss och sparkar och skiter fullständigt i om jag skulle knäa någon i ansiktet. Efteråt bryr jag mig såklart och får fruktansvärt dåligt samvete. Men jag kan få fullständig panik och det är helt off limit att kittla mig om jag är bunden, just pga att jag så lätt får panik utav det.

Kittlingstortyr förstår jag mig inte alls på. Det finns inte i min värld. Tortyr är det, helt klart. Men den person som skulle utnyttja en bunden situation till att kittla mig skulle sjunka drastiskt i mina ögon och tilliten skulle vara skadad, kanske för alltid.

Master kittlas ibland. Såklart. Man har ju sina små fjantiga stunder tillsammans. Men han kan å andra sidan också läsa av hur jag beter mig och förstår allvaret i att det inte får gå för långt. Han vill ju såklart inte att jag ska få panik, vem vill att ens älskade ska få det?

När Master lovat att sluta, men har kvar händerna så är det inte så att jag inte litar på hans ord. Jag tror honom. Min kropp reagerar dock fortfarande, efter så lång tid, som att ett sådant löfte inte betyder något. Detta är en av grejerna som sitter kvar, fortfarande, efter nästan ett år. Det gör ont att jag är så märkt och präglad av mitt tidigare liv att min kropp reagerar instinktivt på vissa saker. Hjärnan litar på min Master men min kropp vågar inte alltid följa efter. Min kropp kommer alltför väl ihåg skräcken och paniken av att bli kittlad, trots löfte om stopp, gång på gång.

Det känns som ett lite för negativt inlägg för någon upphetsande bild idag. Ni kanske dessutom inte gillar denna typ av inlägg, men detta är även en blogg om mig, oss, vi, förhållandet och inte bara sex. Det är ett bra sätt för mig att få ur mig lite tankar om tidigare upplevelser och hur dom präglat mig.