En slynas bekännelser

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

Jag vart uttråkad då Master sitter vid datorn och är tråkig. Fastnade på någon sexnovell på fetlife och jisses, här sitter jag och kåtar upp mig till hundra. Jag brukar ha svårt för sexnoveller men den här är bara helt sjukt bra. Inne på del 2 av 3 skrivna delar nu och jag vill aldrig att den ska ta slut.

Nu var jag dock tvungen att ta en paus i läsandet innan jag hoppar på Master som en löptik och tigger om att få bli påsatt.

Ps. Skönt att du mår bättre nu Casita ;-)

Jag fick om att gå upp till sovrummet. Jag förstår vad som väntar och börjar kämpa emot allt vad jag kan så fort jag kom upp för trappen. Han får hålla fast mig och släpa in mig i sovrummet. Jag blir nedkastad på sängen och försöker genast rulla runt och ner på andra sidan men han är för snabb. Han har lärt sig att jag lätt trasslar in mig i armar och ben i mina försök att knuffa undan honom. Han trycker fast mig mot madrassen med ena armen bakom ryggen och den andra fasttryckt av hans hand mot mitt bröst. Jag tar till benen. Dom fastnar i hans grepp och jag vet inte längre vart jag har alla kroppsdelar. Jag kan inte röra mig när han knäpper upp mina byxor. Han släpper taget en sekund för att slita av mig dom. Jag försöker genast rulla åt sidan. Fastnar i mig själv då jag fortfarande har armen under mig. Fan, där fick han av dom tillsammans med trosorna. Han struntar i resten av kläderna. Han vänder på mig och jag trycks ner i madrassen igen, på mage den här gången. Han vill komma in men jag ålar mig iväg. Han smiskar mig. Hårt, hårt. Jag gnyr och kämpar emot allt vad jag kan. Han slutar inte. Handen smäller till min rumpa gång på gång. Det gör ONT men jag kommer inte därifrån. Jag känner en välbekant känsla och jag vet att strax kickar endorfinerna in. Jag kommer inte kunna göra motstånd. Jag tar i med mina sista krafter. Jag försöker sparka bort honom. Två hårda slag till över rumpan och jag känner hur jag glider över kanten. Total avslappning. Han märker hur jag sjunker ihop och hur hela min kropp slappnar av. Han skrattar åt mig. Han skrattar åt att jag nu är oförmögen att kämpa emot. Jag känner hur hans grepp om min arm slappnar av lite och att han särar på mina ben. Jag orkar inte. Han får göra vad han vill. Jag stönar när han tränger in i mig men bara det lilla ljudet är jobbigt. Jag vill inte låta, jag vill inte röra på mig. Jag vill ha kvar känslan för evigt.

Jag vet inte hur länge han håller på. Jag tappar tid och rum. Jag vet att han tillslut är klar, att han kastar åt mig lite papper, klappar mig på huvudet och går iväg till badrummet. Jag ligger kvar, svävar omkring i mig själv. Jag vill aldrig röra på mig.

Jag kontaktade den här kvinnan på fetlife och beskrev problemet. Det blev långt då jag tyckte lite synd om mig själv och tyckte att jag var en dålig undergiven. Fick tillbaka ett lika långt svar som jag nog inte har tagit in riktigt än. Hon kände igen sig väldigt mycket, speciellt i det där att "Can't he see how much pain I'm in?" "He's my Master, he should know it's to much". Hon fick precis likadana tankar just innan endorfinerna kickade in. För henne, och garanterat även för mig, så är det bara en del i processen och hade ingenting att göra med att någon av oss är en "dålig undergiven". Att för vissa är det här helt enkelt kroppens sätt att försvara sig.

Jag måste nog läsa igenom svaret ett par gånger till innan det verkligen sjunker in. Jag försökte dock tänka på det nu ikväll när jag fick smisk uppe på sängen. Jag blev arg och fräste nog till någon gång men jag försökte verkligen tänka på att det är absolut inte fel, det är helt enkelt såhär jag reagerar.

Som ni ser bygger jag om här också. Har ändrat bredderna lite på allting, ska ändra lite färger och få ihop en header. Har inte lyckats hitta något bra än.

Här har det varit tyst. Master har varit sjuk och så har vi ju firat jul och nyår med min familj.

Jag läser massor av diskussioner på fetlife och tar in massor av bra tips och råd. Det pågår en process inom mig just nu. Många tankar och funderingar om mig själv som undergiven. Jag ska få ordning på lite tankar och sortera lite i huvudet så jag kan skriva eller prata. Det blir nog bra om en stund.

Idag har jag varit upprorisk. Master var trött. Jag var kåt. Jag var kaxig och uppkäftig och sa saker som att om han inte vill knulla mig när jag säger åt honom, så trotsar han mig. Därför blir det fem minuter i "kissande han-hunds-position" på golvet. Han bara skakade på huvudet och skrattade. Eftersom jag bestämmer så drog jag i honom också. Han skrattade åt mig igen. Jag drog hårdare. Helt plötsligt låg jag på golvet själv, en hand på huvudet som bestämt höll ner mig mot mattan. Byxorna drogs ned och jag fick ett par smällar på rumpan. Genast blev jag lugn och foglig igen.

Jag funderar såklart mycket på varför jag blir så här kaxig och upprorisk ibland. Mycket sådana tankar. Visst, det är alltid med humor och skratt. Men jag blir så nöjd när jag blir satt på plats igen. Det blir nästan en belöning. Hur skulle jag reagera om jag fick en silent treatment? Jag vet inte. Visst vill jag underkasta mig honom. Men varför vill jag så gärna bli satt på plats då?

Som ni ser har jag en del att tänka på och ta upp med Master.